Del 6 - dag 4

Tidigt, tidigt på torsdagsmorgonen ringer läkarna på Björns telefon.

"Inatt har Vidar fått kramper... Han mår efter omständigheterna väl, men han är medtagen."
Vi blir ju såklart oroliga och frågar vad det innebär.
"Vi vet ännu i nuläget inte vad det innebär. När han fick kramperna så var han okontaktbar. Han stirrade bara rakt ut. Hans syresättning gick väldigt lågt under kramperna. Den var nere på 45%."

Läkaren menade även på att turen i oturen så låg han kvar uppe på intensiven vid de här laget om han inte gjort det så hade de aldrig hunnit. Då hade det varit en väldigt stor risk att han fått men av dessa kramper... Så som hjärnakador. 

När allt äntligen hade vänt... Så händer det här. 

Vi hade inte tid att äta frukost den morgonen. 

När vi kom upp till Vidar så låg han med EEG och var uppkopplad för att kunna se hur hans hjärna arbetade efter kramperna. Många nålar satt rakt in i huvudet. Det såg så otäckt ut. 

Han sov hela dagen men på kvällen vaknade han till i ett par längre perioder. 

När han var vaken så såg vi att något hänt med hans vänstra öga. 

Neurologen blev ditkallad och han såg det vi såg. Hans vänstra öga hängde inte med. 
Det stängdes/öppnade sig en sekund senare än det högra. 

De beställde omedelbar tid på skiktröntgen. På röntgen visade sig att han hade haft fyra blödningar uppe i huvudet. 
De låg inte i hjärnan utan de låg precis bredvid. Turen i oturen. 

Neurologen trodde nu att ögat skulle rätta till sig relativt fort eftersom blödningarna inte låg i hjärnan...

Fortsättning följer...

Take care  

RSS 2.0